Rådslaget den 18 november

Seminariet Rådslaget anordnas av Beroendecentrum Stockholm, och i samverkan med Stockholms stad och Kriminalvården. Omkring 150 deltagare lyssnade på föreläsningar och deltog i diskussioner om Naloxon, psykosociala insatsen IPS utifrån de nationella riktlinjerna och ADHD-projekt i Kriminalvården.    

Bilden: Carina Gillgren, Johan Franck och Susanne Wedin

Onsdagen den 18 november ägde Rådslaget rum på Piperska Muren i Stockholm. 

Naloxon nässpray-överdosprevention

Martin Kåberg och Elin Holmén, Sprututbytet i Stockholm, inledde seminariet med föreläsningen ”Naloxon nässpray-överdosprevention”.

Under åren 1991-2007 stod heroin och andra opioider för 76-91 % av de akut drogrelaterade dödsfallen i Sverige. 2013 rapporterades 589 drogrelaterade dödsfall och detta är en tydlig ökning jämfört med tidigare år. 2014 har siffran stigit till 765 och detta är en ökning med 30 procent. 

Överdosprevention handlar om att minska efterfrågan av opiater, utbildning kring överdoshantering, naloxon-utdelning, minska tillgången på opiater, injektionsrum och behandling av psykiatrisk samsjuklighet.

På Sprututbytet erbjuds ”det överdospreventiva samtalet”, för det finns mycket att vinna på att utbilda brukarna.

Läkemedlet naloxon används inom sjukvården för att häva överdoser av heroin men många hinner inte till sjukhuset i tid och därför vill man dela ut naloxon nässpray. På sprututbytet i Stockholm vill man påbörja naloxon-utdelning så snart som möjligt.

– Vi är redo att starta närsomhelst och det finns redan en färdig organisation på Sprututbytet gällande detta, säger Martin Kåberg.

Enligt Martin Kåberg finns det överlag positiv respons bland brukare, politiker, sjukvård och myndigheter för utdelning av naloxon.

En pilotstudie påvisar att en stor majoritet av brukarna var positiva till naloxon-utdelning. 90 % av brukarna hade gärna velat få naloxon förskrivet. 82 procent svarade att de i händelse av överdos hade velat få naloxon injicerat av en person som inte är sjukvårdare medan motsvarande siffra för nässpray var 90 procent.

Alfa och IPS (Individual placement and support)

Hannele Peltonen, Stockholm stad, fortsatte med föreläsningen ”Alfa och IPS (Individual placement and support)”.

Alfa ger information och vägledning om sysselsättning, studier, praktik och arbete till personer som har en varaktig funktionsnedsättning på grund av psykisk ohälsa. De erbjuder också individuellt stöd enligt IPS-metoden till personer som vill hitta, få och behålla ett arbete eller en studieplats. Metoden är särskilt utvecklad för personer med psykisk ohälsa.

Under 2014 deltog 113 personer i Alfa. Resultatet påvisar att många får lönearbete eller praktik medan några går vidare till studier, volontärarbete eller biståndsbedömd sysselsättning.

– Men det finns många hinder för målgruppen att komma ut på arbetsmarknaden, säger Hannele Peltonen.

Dessa hinder kan vara risk att förlora sin ersättning, skepticism mot att personer med psykisk funktionsnedsättning och beroende arbetar, regler för arbetsrehabilitering stödjer inte IPS och svårigheter i samordningen av olika myndigheters insatser. 

– Deltagarna vill gärna kunna ha ett vanligt lönearbete men samtidigt har de också en osäkerhet kring sin egen arbetsförmåga. Så därför väljer flera deltagare istället arbetsträning för att inte riskera sin ekonomi, säger Hannele Peltonen.

ADHD-screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården

Anna Simonsson och Lena Lundholm, Kriminalvården, fortsatte med föreläsningen ”ADHD-screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården”.

Kriminalvården har genom satsningar på forskning och utveckling bidragit till att öka kunskapen om betydelsen av uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (ADHD) för kriminalitet. Det gäller förekomst av ADHD bland kriminella, ADHD som en riskfaktor för kriminalitetsutveckling och behandling av ADHD. Parallellt med att kunskapen vuxit fram så har också aktiviteten inom myndigheten ökat.

Resultatet för den systematiska screeningen påvisar stora skillnader mellan olika anstalter gällande deltagande, positiv screening, ADHD-diagnos efter utredning. Man kan se att anstaltens inriktning påverkar och där behandlingsanstalter för missbruk har högst utfall. Resultatet påvisar också att det var svårare än förväntat att placera klienter för utredning efter screening på häkte. Av de totalt 378 som screenats så är det omkring 60 % som screenar positivt, och efter utredning påvisas diagosen ADHD hos 56 %.

Avslutningsvis nämns rekommendationer och nya satsningar såsom screening på indikation, vidare utredning av stationära team med mobila uppdrag och screening på olika språk.

– Språkhinder är viktigt för oss att jobba vidare med och att fånga upp, säger Anna Simonsson.

Men det behövs också fler gemensamma riktlinjer inom Kriminalvården. Insatser efter diagnos behöver utökas. Det behövs ”nationell riktlinje utredningsrutin” inom Kriminalvården. Vårdkedjorna är fortfarande den svaga länken. Det behövs vårdkedjor där varje aktör agerar utifrån sitt ansvar och mandat.

Kriminalvården utreder- Beroendecentrum Stockholm erbjuder behandling

Daniel Uppström, Beroendecentrum Stockholm, föreläste avslutningsvis om ”Kriminalvården utreder- Beroendecentrum Stockholm erbjuder behandling”.

ITOK, eller Integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter, utreder, behandlar och koordinerar insatserna från kriminalvården, socialtjänsten och Beroendecentrum Stockholm.

Behandlingen kännetecknas av nätverk kring patienten, frivårdsinspektörerna samordnande, samordnande individuell plan, farmakologisk behandling och arbetsterapeutiska insatser. Även psykologisk behandling erbjuds. Behandlingen handlar om återfallsprevention, återfallsprevention med friskvård, DBT-baserad färdighetsträning för vuxna med ADHD, ACT (Acceptance and commitment therapy), Kroppsorienterad gruppterapi, MBT (Mentaliseringsbaserad gruppterapi), Känsloskola och COPE (Traumafokuserad KBT med förlängd exponering).

Beroendecentrum Stockholm får avslutningsvis beröm för sitt välfungerande samarbete med Kriminalvården.

– Det är inte på alla ställen i Sverige som samarbetet fungerar så här bra som det gör i Stockholm, avslutar Anna Simonsson.

Du kan läsa mer om de olika föreläsningarna i materialet till höger på sidan. 

Publicerad 151123

 

Publicerad 2015-11-23