Vanliga frågor och svar

Beroende är ett sjukdomstillstånd. Det innebär bland annat:

• Att uppleva ett starkt begär med svårigheter att kontrollera sin användning, till exempel genom att man tar mer eller under längre tid än vad man hade tänkt. Ofta har man också ett eller flera misslyckade försök att sluta i bagaget eller en ständig önskan om att minska eller kontrollera användningen.
• Att det man är beroende av upptar stora delar av ens tankar.
• En toleransutveckling, det vill säga att man tål allt mer och att samma dos av en substans ger en avsevärd mindre effekt, vilket gör att man ökar intaget för att uppnå samma effekt.
• Abstinenssymtom när substansbruket minskas eller avbryts. Det vill säga att kroppen och psyket är så van vid något att man mår dåligt när man inte får det. Det kan handla om fysiska symtom som irritation, svettningar, illamående, hjärtklappning eller kramp. Eller psykiska symtom som ångest och sömnproblem. Det ser lite olika ut.
• Beroende leder ofta till påverkad funktion i olika avseenden (fysiskt, psykiskt, socialt). Det är vanligt att även viktiga aktiviteter som jobb, sociala aktiviteter eller en sport man tidigare uppskattat, överges eller minskas. 
• Utöver fysiska, kognitiva och psykiska besvär är det vanligt med negativa konsekvenser för ens relationer och ekonomi.

Det beror på flera faktorer som kan sammanfattas med att vi har olika sårbarhet för att bilda ett beroende. Vissa personer har en ökad sårbarhet i en eller flera faktorer och kan därför lättare att fastna i ett beroende.

Faktorerna kan kategoriseras som följande:

• psykologiska faktorer (erfarenhet, uppväxtmiljö, svåra upplevelser)
• sociala faktorer (relationer, arbete, bostad, ekonomi, fritid)
• biologiska faktorer (arv/genetik, belöningskänslighet i hjärnans belöningssystem)

Många som dricker för mycket har ofta själva funderat över sitt drickande och ställt sig själv frågan om det behövs en förändring. Kanske har du känt att de positiva effekterna av drickandet har minskat med tiden? Eller märkt av allt fler negativa konsekvenser? Ibland kan det också vara personer i ens omgivning som är oroliga för ens drickande och som fått en att börja fundera.

Om man pratar ren mängd alkohol så finns det ett så kallad "riskbruksmått". Det är ett mått som säger vilken mängd alkohol som generellt sett riskerar leda till negativa konsekvenser. Det finns dock en stor individuell variation och även dryckesmönstret har betydelse. 

>> Läs mer på vår faktasida om alkohol

Minnesluckor orsakas av alkoholpåverkan i hjärnans minnescentrum hippocampus och innebär oförmåga att lagra nya minnen under pågående alkoholintag.

Människor har olika lätt att få minnesluckor men oftast sker det när en person dricker snabbt och kroppen inte hinner förbränna alkoholen tillräckligt fort, vilket skapar en snabb promillestegring. Vanligtvis får man minnesluckor först när man överstigit 0.6 promille.

Minnesluckor är inte samma sak som att "däcka" som i stället innebär att en person somnar på grund av alkoholförgiftning.

Du kan läsa mer på Systembolaget i en intervju med en av våra läkare Lotfi Khemiri: >> Minnesluckor orsakade av alkohol (länk till systembolaget.se)

Det är svårt uttala sig generellt om faran med att blanda olika narkotiska preparat, alkohol och läkemedel eftersom det finns så många substanser och de skiljer sig åt hur de verkar. Men man kan säga att när substanser påverkar samma delar av kroppen kan konsekvenserna bli mycket farliga.

Ett exempel är att alkohol tillsammans med vissa läkemedel ökar risken för blödning eller andningssvårigheter. Ett annat exempel är att alkohol tillsammans med tramadol kan framkalla andningssvårigheter, kramper, dåsighet, yrsel och dimsyn samt försämrad reaktionsförmåga.

Om en person som blandat olika droger somnar ökar risken att missa tidiga tecken på allvarliga symtom och möjlighet att få hjälp i tid.

Att använda lustgas för att få ett rus kan kallas för att sniffa eller boffa, det vill säga att andas in gaser/ångor. Det kan handla om lustgas men det kan också vara hårspray, torrschampo eller andra sprayflaskor som innehåller en gas.

När gaserna når hjärnan utsätts den för syrebrist vilket upplevs som ett rus. Hela kroppen påverkas av syrebristen och användningen är förenad med flera risker som medvetslöshet, rubbningar i hjärtrytmen eller hjärtstillestånd. Lustgas förstör även vitamin B12 som är viktigt för bland annat nervsystemet, vilket gör att användningen kan leda till domningar och nervskador. 

Att kombinera boffning med alkohol eller andra droger ökar riskerna för komplikationer.

Läs mer om lustgas på 1177

Fysisk abstinens från alkohol brukar sitta i från ett par dagar upp till en vecka. Den avtar successivt. I allvarliga fall kan abstinens leda till delirium och kramper. Efter den akuta abstinensfasen kan en del få en mer utdragen psykologisk abstinens med förhöjd ångestnivå och nedstämdhet.

Vi har ett brett behandlingsutbud och erbjuder både läkemedelsbehandling och psykologisk behandling. Förutom enskild behandling är det mågna som väljer de gruppbehandlingar vi erbjuder, till exempel återfallsprevention.

När du söker hjälp hos oss gör vi gör en vårdplan tillsammans med dig där vi pratar om hur dina behov och önskemål ser ut, samt vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Ta kontakt med en beroendemottagning för att få en första bedömning. Du kan även skriva till oss i chatten i Alltid Öppet för att få rådgivning.

Alla med beroendeproblematik är välkomna till oss oavsett eventuell samsjuklighet. Vi försöker alltid boka in ett första besök för bedömning. I många fall kan vi erbjuda utredning och behandling för flera tillstånd inom vår klinik, men ibland behövs parallell behandling från annan vårdgivare. Om du behöver kan du få hjälp av en case manager som hjälper till att samordna vårdinsatserna.

Idag finns många alternativ för att få hjälp. Det kan handla om anonymt stöd, vård och behandling (både akut vård, psykologisk behandling och läkemedelsbehandling) via vården, samtalsstöd och gruppbehandling via kommunen, hjälp via föreningar och ideella organisationer, eller ren självhjälp.

Här listar vi några exempel:

• Anonymt stöd via nätet och telefon (Alkohollinjen/Alkoholhjälpen, Droghjälpen, Stödlinjen för spelare)
• Behandling via nätet för alkohol-, cannabis- eller spelberoende
• Behandling på beroendemottagning (se våra mottagningar här)
• Företagshälsovården (via din arbetsgivare)
• Din vårdcentral (kan hjälpa till med lättare beroendeproblem)
• Socialtjänsten i din kommun (kontakta socialrådgivningen)
• Gemenskaper som Anonyma Alkoholister (AA), Anonyma Narkomaner (NA) eller Spelfriheten
• Föreningar och ideella organisationer, se listor på 1177 och CAN

Vårt uppdrag specificeras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF). Det är de som beslutar vilka tillstånd vi ska erbjuda behandling för. Det är endast beroendeproblem som Socialstyrelsen har sjukdomsklassificerat som ingår i vårt specialistuppdrag. I dagsläget gäller det beroende kopplat till alkohol, droger, läkemedel och spel om pengar. 

Även om man i samhället pratar om andra former av beroende, som till exempel sex-, socker-, shopping-, träning- eller gamingberoende, så är det inte vedertagna beroendetillstånd. Det betyder att problemen inte har någon sjukdomsklassificering eller diagnoskod. En person kan ändå lida mycket av dessa problem och behöva professionell hjälp, men ska då i första hand söka hjälp på vårdcentralen. Om hjälpen där inte är tillräcklig kan de remittera vidare till en psykiatrisk mottagning.

Arbetsgivare har en viktig roll för att upptäcka beroendeproblem och erbjuda hjälp. Alkohol-, drog-, läkemedels- och spelberoende är sjukdomsklassade tillstånd, vilket innebär att ditt anställningsskydd är förstärkt och att arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren förebygga problem samt erbjuda rehabilitering och eventuellt arbetsanpassning.

Din chef är också skyldig att ta upp frågan med dig om hen känner sig oroad över att du har ett beroende. Det kan handla om olika tecken på att du inte verkar må bra, till exempel genom minskad produktivitet, humörsvängningar, att du allt oftare försover dig, har försämrad samarbetsförmåga, ökad sjukfrånvaro/”sjuknärvaro”, eller en ökad kvalitetsbrist/upprepade misstag. Det är dock inte alltid som beroendeproblem märks av i jobbet. Många kan jobba på som vanligt trots att man kanske fått många besvär i sitt privatliv.

Du kan själv välja att ta upp problemet med din chef eller HR-avdelning. Det kan vara skönt att berätta och att be om hjälp.

Du som anhörig bär inte ansvar för situationen och har ingen skyldighet att förändra en annan persons vanor. Det går aldrig att tvinga en någon annan att söka hjälp. Alla vuxna människor vill och har rätt att bestämma över sig själva. Därför finns det inga snabba genvägar för att få en person att söka hjälp. Det är ofta en lång process och steget att söka hjälp behöver tas från din närstående. 

Stödja den andra

Du kan på olika sätt, med små medel, försöka så ett frö till förändring. Här är några råd, men tänk på att de är väldigt övergripande. Om du kontaktar ett anhörigstöd har du möjlighet att få mer djupgående och personlig rådgivning.

• Uttryck din oro i "jag-form"
  Det första du kan göra är att lyfta frågan och uttrycka din oro. Ta bara upp det när ni är opåverkade och befinner er på en trygg, lugn plats. Prata gärna i jag-form, det vill säga hur du upplever situationen och vad som gör dig orolig, snarare än att säga vad den andra gör eller inte gör. Till exempel: "Jag blir ledsen när...", "jag känner mig orolig när du..." eller "jag är rädd för att det här kommer att leda till...".
• Motivera
  Att försöka motivera någon handlar om att ge positiv förstärkning, till exempel när personen är nykter/drogfri eller när hen uttrycker önskan om förändring. För att en förändring ska vara möjlig krävs egen inre motivation, så försök vara nyfiken och ställ frågor om personens egna drivkrafter. Vad har fått personen att vara nykter/fundera på att förändra just nu? Vad skulle hen vilja göra mer av? Vilka för- och nackdelar ser hen med användandet respektive att söka hjälp? Vilket typ av stöd skulle hen föredra? Osv.  
• Tillåta naturliga konsekvenser av beroendet
  Brukar du hoppa in och "rädda upp situationen" för att hälpa din närstående? Då kan det vara bra att fundera över vad som skulle hända om du slutade göra det. Ofta gör vi det av omtanke och för att skydda den andra personen, men att låta din närstående ta ansvar för sina problem och de konsekvenser det skapar är inte elakt. I bästa fall kan det öka din närståendes egna motivation till att söka hjälp.
• Fundera över alternativa aktiviteter
  De flesta av oss har lättare att lägga till en vana än att ta bort en, så ett annat sätt att hjälpa kan vara att göra nyktra aktiviteter tillsammans. Till exempel att gå på bio, spela badminton, spela spel, ta promenader eller gå till gymmet ihop. Fundera över olika alternativ till aktiviteter som ni båda skulle uppskatta.

Först och främst: Det är aldrig ditt fel att din närstående fortsätter med sina vanor och upprätthåller sitt beroende. Något som ordet medberoende kan antyda för vissa.

Medberoende är ett omtvistat begrepp. En del anhöriga känner igen sig i det medan andra inte alls gör det. Vad många menar när de pratar om medberoende är att vissa gester hos dig som anhörig, som ofta utförs i all välmening, kan minska de negativa konsekvenserna för den andra personen och på så sätt underlätta användningen. Det kan till exempel vara att ringa till jobbet och sjukanmäla någon som sover ruset av sig, städa undan burkar/flaskor efter natten innan barnen vaknar, ge pengar, betala räkningar etc.

Det är fullt naturligt att vi vill hjälpa/skydda en person vi står nära och dessa reaktioner behöver inte vara fel i sig. Samtidigt som de kan göra att din närstående slipper uppleva vissa negativa effekter av sitt alkohol-, drog- eller spelbruk. Något som kan vara bra att fundera över är vad som skulle hända om du slutade med något?

Det är lättare sagt än gjort att förändra. Ofta gör vi som vi gör av flera anledningar: för den andre personen, för oss själva, för barnen, av rädsla eller ren vana. Det kan vara bra att prata med en rådgivare för att få stöd i din situation. Du kan till exempel kontakta anhörigstödet via din kommun eller kontakta någon av de anonyma stödlinjerna:

• Alkoholhjälpen (alkoholhjalpen.se) har ett forum för anhöriga där du kan prata med personer i liknande situation
• Alkohollinjen (alkohollinjen.se) ger stöd via telefon
• Droghjälpen (droghjalpen.se) ger stöd via nätet och telefon och erbjuder också stöd via ett anhörigforum
• Stödlinjen för spelare (stodlinjen.se) ger stöd via nätet och telefon