Välfungerande samverkan mellan Beroendecentrum Stockholm och Kriminalvården

Enligt Riksrevisionens granskning av samhällets insatser för att minska återfall i brott är Stockholm ett av de län där samverkan med beroendevården fungerar bäst. 

Forskning visar att flera faktorer kan minska risken för återfall. Dessa faktorer är möjligheter att förändra klienternas kriminella attityder, nätverk och personlighetsmönster. Det handlar även om att kunna försörja sig genom arbete, vara fri från missbruk, ha egen bostad, ha en utbildning och få tillgång till adekvat psykiatrisk vård. Insatser på dessa områden har visat sig ha positiva effekter.

Granskningen visar att den som har avtjänat sitt straff och snart ska ut i samhället hänvisas ofta runt till olika instanser, snarare än att få ta del av konkreta åtgärder som behandlingsprogram eller studier. Väntetider inom vården och socialtjänsten kan vara förödande för den enskilde och ökar risken för återfall i brott eller missbruk. Systemet är inte likvärdigt utan varierar beroende på var i landet man bor. Stockholm är ett av de län där samverkan med beroendevården fungerar bäst.

– Vi har under årens lopp utvecklat strategier för att kunna erbjuda rätt vård där och när patienterna behöver den. Det är självklart för oss att man ska ha samma rättigheter till vård och behandling även om man är aktuell inom Kriminalvården, säger Daniel Uppström som är koordinator för Beroendecentrum Stockholm och Kriminalvården.

Daniel Uppström berättar att det finns en samverkan kring de patienter som dömts för grovt rattfylleri. I nuläget är det cirka 100 patienter som får behandling och uppföljning via våra lokala beroendemottagningar efter en dom till kontraktsvård. Det finns också en beroendemottagning, Fridhemsmottagningen, som är inriktad på patienter dömda för våld i nära relation.

– Den samverkan som funnits längst är den kring opiatberoende kriminalvårdsklienter som utreds för eventuell läkemedelsassisterad behandling under tiden på anstalt, häkte eller i frivård. De erbjuds sedan behandling inför den villkorliga frigivningen och fortsätter därefter i öppenvård på ITOK, Integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter. Inom ramen för ITOK genomför vi också neuropsykiatriska utredningar av patienter som befinner sig på anstalt, avslutar Daniel Uppström.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tillsammans med Sveriges kommuner och landsting och andra ansvariga myndigheter ta fram en nationell handlingsplan för att utveckla det återfallsförebyggande arbetet. De rekommenderar också Kriminalvården att på olika sätt arbeta för en bättre samverkan med andra aktörer.